Ju mer öppen meningspotential en text har, desto större spelrum kommer våra subjektiva föreställningar få vid dess tolkning. I den här presentationen återvänder jag till några spår i 1900-talets tolkningar av Rökstenen, en runsten daterad till 800-talet som är känd för sin gåtfulla inskrift. Närmare bestämt vill jag granska diskussionen kring det parti av inskriften vilket de flesta bedömare under förra seklet kopplade ihop med den ostrogotiske kejsaren Theoderik den store, som härskade över Italien under slutet av 400-talet. Denna passage stod i centrum för en nästan 30 år lång debatt mellan professorerna Elisas Wessén och Otto Höfler. Trots att de två var överens om att det stod om Theoderik på stenen, och faktiskt också vad det stod om honom, blev debatten mycket hätsk. De var nämligen djupt oense om varför detta ristats. Jag försöker förstå deras positioner mot en bakgrund av svensk nationalism och tysk nazistisk kulturpolitik.

Det jag presenterar är mitt allra första arbete i projektet ”På återbesök vid Rökstenen” (VR, 2017–2019)